lördag 19 juni 2010

BRUDDOCKAN EN SINNEBILD EN TANKENS KRAFT


Vad och om jag förstått det hela rätt
Var traditionen med bruddockan INTE allmänt vedertaget
bland samerna
När jag läste om den
så träffades jag av en varm känsla
som spred sig vidare
och triggade igång min tankeverksamhet
Vilken fin tradition
Så finurligt och kärleksfullt
För det är/var ju inte alltid lätt
att ta steget UT till vuxenlivet
lämna sin ,förhoppningsvis,barndoms trygga famn
och flytta in till något okänt
Att då få med sig en docka som man vet
är sydd med känslors tankar
det ger ju kraft i och till det nya man skall möta
En tradition jag mer än gärna skulle anamma
Tänk när barnen flyttar hemifrån
att få ge dom en docka fullproppad med tankekraft och känslor
Sydd av sin mor,far,farmor/far,mormor ,morfar
Det ni
Hade själv gillat att få en sån kraftladdande docka


BRUDDOCKAN
Då den unga nygifta flickan
flyttar från sin barndomsfamilj,till den äkta mannens
förde hon med sig en liten docka
Inte vilken som helst
Nej en alldeles särskild skapelse var det
En bröllopsgåva som hennes mor och farmor
under anddakt förfärdigade henne
Genom denna docka skulle bruden föra med sig
sina egna släktandar,kvinnoandar
Hemandarna skulle följa med bruden
för att värna henne vid kommande havandeskap
och förlossning
Dockan skulle oxå skydda de blivande barnet
Andarna behövdes oxå för att familjens djur
skulle hålla sig friska och föröka sig
Bruddockorna kallades för "mödrar","gammelmödrar"
och "gammelkvinnor"
De förknippades med själva jorden
och placerades nära utgången till kåtan
Dockan gav kvinnan en kontinuitet i livet
Från barndomen till vuxenliv och ålderdom
En SINNEBILD för HJÄLP och TRÖST
när tillvaron blev jobbig"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar