FLYKTINGARS UTSATTHET

citat från Aftonbladet
"Uppemot 50 döda flyktingar har hittats döda i en frysbil i Österike
skriver Krone.
Nu jagar 300 österrikiska poliser lastbilens förare.
Bilen syns på bild i Ungern och är därefter försvunnen i 21 timmar
innan den dyker upp i Österrike."

Uppdaterat..70 MÄNNISKOR har fått sätta livet till i frysbilen


"Startsidan / Nyheter 2015-08-28
Hundratals döda efter dubbla båtkatastrofer

Hundratals migranter befaras döda
efter att två flyktingbåtar kapsejsat utanför den libyska kuststaden Zuwara.
Uppemot 450 personer ska ha varit ombord de två båtarna, skriver BBC.
När båten med de flesta av passagerarna sjönk
ska många ha varit instängda i ett lastrum." slut citat

Wolfgang Hansson skriver
"För smugglarna är flyktingarna bara en sedelpress"


Det är fruktansvärt det som sker
Utsatta människor som flyr från ett fasans krig
och som hamnar i händerna på skrupellösa och giriga människor
som utnyttjar deras sårbara och utsatta situation
Det är vidrigt,känslokallt och avskyvärt

Tänk er bara skräcken ATT varje dag måst leva mitt uppi ett krig
Att HELA tiden måst vara på sin vakt
Att ha barn som man skall skydda
Att då se en väg ut..att fly till ett annat land
Men vid gränserna står en annan typ av bödlar..
Dom som inte skyr något
INTE ens att offra andra människors liv för att göra sig en hacka
Grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr
Det måste få ett slut på denna girighet och detta maktbegär
som förvandlar människor till kalkylerande och kalla monster

JAKTMENTALITET

Om detta har Lena Melin skrivit i Aftonbladet
"Nästan var femte kvinna undviker att gå ut ensam på kvällarna.
Ytterligare 23 procent känner sig otrygga.
Det visar en ny mätning från Aftonbladet/Sverige tycker."slut citat

Inte är det då konstigt.. att så många upplever det så

Jag får som en känsla av en jaktmentalitet
Som jägarna smyger de omkring efter sina byten..tysta för att inte bli upptäckta
-för att stilla sin egen inre otillfredsställda hunger
Och vi kvinnor/flickor/tjejer är deras byten
Några jagar små-flickor och pojkar..dom så kallade pedofilerna
(som nu den killen som jobbat på olika dagis gjort sig skyldig till.
Och den som hoppat på en flicka på 10 år och en som 18
-i joggingspåret)
Ett har de alla gemensamt
Dom bryr sig inte dugg om det dom gör mot en annan människa
Vilka konsekvenser det får för offren och deras anhöriga
Det verkar som om det bara är deras egna okontrollerade drivkrafter
För sin egen behovstillfredsställelse.. som står i fokus

Tyvärr kan vi inte avväpna och ta ifrån dessa jägare sina vapen
Då dom inte bär på några uppenbart synliga
Men deras vapen är lika förödande som verkliga
Där dom smyger omkring med blicken sökandes efter sina byten
Deras vapen är både sårande och ibland dödliga
-då dom bär på ett gift som förtär offren inifrån
Som tar ifrån dom deras trygghet och livsglädje
TILLTRON till människor och livet självt.

Ibland blir jag så rykande arg..när jag läser vad som sker
Lika ofta mer sorgsen och lessen
FÖR HUR kan man bara förnedra sig själv SÅ till den milda grad
Att man TAR för sig av en annan människa sexuellt.. genom hot,våld och tvång
Hur kan man döda ..misshandla någon
FEGHET är ett ord som kommer över mig
Då dom är lite som ormar
som man aldrig vet var man har
Då dom tyst kryper omkring väl gömda i buskar och bland gräs
och därför hinner hugga-innan du hinner upptäcka dom
och kan ta dig därifrån

Dålig självkänsla och självförtroende..är de DET????????
-som i så många andra fall
Också där och när det förekommer olika slags mobbning
-som skitprat och nervärderande..om och av andra människor
Har dom själva blivit så illa hanterade och utnyttjade under sin uppväxt.
Att dom måste ta ut det på andra..för att själva inte gå sönder inuti

Vad är det som framkallar deras handlingar?
Och vad är det som gör ATT dom fortsätter tills dom åker fast
FAST dom vet att det är fel det dom gör
Antar att listan är lika lång som det finns "jägare"/ormar
på anledningar/orsaker

För det verkar då INTE finnas någon samverkan
-mellan deras hjärna,förnuft och känslor
Något verkar blockera in och utflödet
Något som ensidigt håller dom fast/fångna av sina egna begär.

Att leva under oket av sina ensidiga drifters begär..
måste kännas som att vara fången i sin egen kropp

SYSTEMET

Det vi själva byggt upp ..med hjälp av politiker.. DOM som vi SJÄLVA valt
och så övriga makthavare
Ett system som blivit allt mer inskränkt och självcentrerat
och som så sakteliga och obemärkt smugit sig på oss..genom åren

Som gör och gjort..att vi stänger in oss själva
i ett system av fastlåsande och kvävande regelverk

Ta t.ex bankerna.. som vi blir så manipulerade av
Deras självsvåldiga genomförande av sina förändringar
Med blicken riktad rakt fram ..till förmån för sitt eget vinstintag

Som att vi inte längre får någon ränta på vårt insatta kapital
Ett kapital bankerna behöver..
såsom att vi investerar i Fonder och Aktier
Vad vore bankerna utan sina kunder?

Sen deras planerade borttagande av kontanter
För att införa KORTBETALNING istället
VAD skulle hända i en kris..som när och om tekningen kraschar
VI VET att den är skör..VET att det lätt kan hända
Ett smygande införande..som bankerna UTAN kundernas tyckande
HAR beslutat över våra huvuden

Förr var bankerna till för oss kunder
NU är dom till för sin EGEN vinnings skull
Som så många andra


Då vi hade det sämre ställt..brydde vi oss mer om varandra
Sen infördes det ett system..där hjälpsamheten åxå skulle beskattas

SOM jag så många gånger tidigare "sagt"
Att där girighetens vinstintresse tar över
Där och då fördummas människan och besluten blir därefter
och det sunda förnuftet och det medmänskliga försvinner

Det är så mycket i systemet som binder fast oss människor
Till att bli uppgivna
Då vi inte förmår brotta ner de skugglika "muskelatleterna"
Då dom bildat en mur kring sina beslut
För att vi inte skall kunna SE och bli medvetna om vad som försiggår

Detta system..som gör de rika RIKARE och de fattiga FATTIGARE
NU gäller ..
FRÅN dem som INGET har.. skola TAS
För att GES till dem som redan har.. mer än nog

Sen gör dom som de flesta brottslingar gör
i ett försök att rättfärdiga det dom gjort/gör
Man förtränger,förnekar,manipulerar omvärlden
Till att se DET dom vill vi skall se
För att själva slippa ta ansvar för de oegentligheter som sker
För då blir det ju inget klirr i deras kassor

VAR har vår HEDER tagit vägen ..

Dessa ord har jag tagit från Wikipedia
"Hederns syfte är att BEVARA ORDNINGEN i ett samhälle.
Varje individ har ett mått av heder inom en grupp
och en grupp har också ett mått av heder inom en större grupp.
Hedern förändras med personens handlingar -
en handling som gynnar gruppen ökar individens heder
medan en handling som skadar gruppen också skadar personens heder."

SOLIDARITET..MORAL..ANSVAR och RESPEKT..är ord vars innersta innebörd har förbleknat
I takt med ett allt större VINST-MISSBRUK..som gör människor "enögda"
i sin kamp för att stilla sitt eget begär..
Den ..efter en av de farligaste drogerna
PENNINGENs

Nu har det hänt..det som många befarat

Hatet mot Hagamannen har slagit till
Han har blivit misshandlad utanför elevhemmet
Där han numer bor för att få sig en utbildning.

Och jag kan inte mota bort mina tankar på Hagamannen
HUR han tänker..men det vet jag ju inget om

Spekulera kan jag i ett försök till en förståelse
-som jag ändå aldrig kommer att få
För antingen är han helt omedveten om sin egen roll i det hela
ELLER så försöker han hålla huvudet högt..för att kunna gå vidare i livet

Men nog verkar han "obrydd" som vi säger här i Norrland där och när han går omkring
Kanske försöker han bemästra sin rädsla
ELLER så bryr han sig bara inte..
Eller så har han förträngt det som hänt..det han gjort sig skyldig till

Ett är då säkert och det är att jag INTE förstår
Att han inte ligger lågt ett tag..
För hur kan han tro att vi glömt det som hänt
Det lidande han orsakat
Minns själv rädslorna och sömnlösheten när min döttrar var ute
Då när vi bodde i stan
Att ständigt påminna dom om ATT ALDRIG gå ensamma
Att ta taxin hem om dom varit ute sent och att ha mobilen i akutläget
-redo för snabbkontakt
Det var en hemsk tid.

Att vara föräldrar till en son som gjort sig skyldig till det han gjort
Måste kännas jobbigt på många olika sätt
Oron för att han inte sköter sig nu..när han är frigiven
Dessutom måst vara oroliga för hans säkerhet
Dom har det inte lätt
För hur dom än vrider och vänder på sig..följer tankarna och oroskänslorna med
På vad som kan hända deras son..VART än och åt vilket håll dom än tittar
Deras liv blir ju aldrig detsamma igen efter det som hänt
För kärleken till våra barn försvinner ju inte
-oavsett vad dom gjort sig skyldiga till

UTREDNINGSÅR

Det här året som ligger framför mig..kallar jag för utredningsåret
För när jag är på väg att lämna något
Vad det än är
Vill jag ha öppnat och undersökt alla möjlighetens dörrar först
För att se efter VAD och OM det är något jag inte sett eller provat först
Och om utifall någon liten rackarns rädsla håller fast mig
Till att inte våga..för att jag inte tror mig om att klara det
Och så för att veta att jag klart och medvetet fattat mitt beslut
För på så vis blir sorgearbetet mer sett med klarsynens ögon

Och så för att inte lämna några TÄNK OM kvar inom mig

Livet går ju ut på att spränga gränser
Dom inom oss själva ..likväl som dom utanför oss
För om vi inte spränger våra egna inre gränser
Blir det svårt att förändra dom yttre

Ikväll skall jag ta itu med en av mina fastlåsningar
Dom jag insåg för länge sedan FANNS där.. på snabbtittsnivån
Börjar nu visa upp sig igen NU med mer tyngd i sig
För ibland..som förut..var jag omedvetet rädd att prova på
Det som var min dröm..rädd för att mista hoppets glädje om den
OM jag MÅSTE inse att jag inte klarade av DET jag VILLE
Då var det bättre att hålla det på avstånd..genom att inte utsätta sig för risken

Tills jag var redo..men om den saken visste jag inget om DÅ
Det har klarnat fram successivt.. med tiden häri skogen
Och efter den sista kroppsprotesten
Har ju smygkikat litet då och då
men varit noga med att stänga dörren efter mig sen igen
Men nu är det alltså dax..
Ikväll blir det till att se med verklighetens klarsyna ögon på min kropps förmåga
Då det gäller den stora drömmen
Och jag är INTE rädd längre och inte heller att drömmarnas hopp skall försvinna
Utan tänker följa den HELA vägen ut..vad jag än möter vid målsnöret
För det handlar om något helt annat OCH det är
ATT INTE låsa fast SIG vid någon dröm.
För då blir jag ju blind för andra och annat

Alla kriser är som att spränga en hinna
Den som hindrar sanningens ljus att tränga in
Sanningen om sig själv..att STÅ kvar och VÅGA se på den

Och OM INTE ..så finns det många fler spännande stigar och vägar att vandra på

En dikt skriven i förra gångens kris..då bodde jag vid havet
Så jag har ändrat den lite..då jag inte längre bor där

Insikter

Plötsligt slår dom ner
intar
upptar
övertar dig
från den verklighet du lever i
till en annan

Hinnan skall spräckas
en ny förlossning ske
när du bryter igenom det gamla

Det nya vill ut
in-i din nya tankevärld

Skaka om
Ta plats

Förlossningen kan vara svår
när du med nya ögon tvingas se på ditt liv

Förlossningarna har varit många

Så nu är jag trött

Vilar ut gör jag i skogen
I grönskans läkande famn

Hämtar kraft inför nästa förlossning
Förhoppningsvis- inte lika svår

(livsvandrerskanisb)

ETT EVINNERLIGT TYCKANDE

Vad säger man..vad känner man..vad tycker man
Det där med tyckandet lämnar jag utanför
Men inser i samma veva jag skriver ordet..
Att allt är ju ett evinnerligt tyckande
Den åsikt jag har..dom tankar jag tänker
OM det som sker
Främst då tänker jag nu på alla gärningsmän/kvinnor
Eftersom det är det svåraste att förstå sig på
HUR dom kan mörda..våldta en annan människa

Nu senast-då var det ett knivdåd på IKEA
Där TVÅ människor fick sätta livet till och en bli allvarligt skadad
Det är så obegripligt som något kan bli
För förövarna har ju ock så FÖRSTÖRT sina egna liv
Då dom tagit ifrån oskyldiga människor sina

Vädret är lynnigt ..så och människor
Vi bygger in oss själva ALLT MER bak rädslans murar
Då vi aldrig kan känna oss säkra numer ..
vart än vi går,vad vi gör och är

En ilskas upprördhet känner jag av
Som flickan som blev mördad i joggingspåret utlöste
Att vi inte skall kunna röra oss fritt längre
-utan att måst riskera våra liv..bli påhoppade och våldtagna
Det är för

Många med mig som är födda i slutet av 40-talet
Som växt upp och vandrat omkring i 50,60 och 70 talet
Och sett alla förändringar
Sett hur det medmänskliga klimatet allt mer börjat tunnas ut
och bli allt mer kylslaget

Det ÄR sorgligt

NÅGOT SIPPRAR IN

Allt och ALLTING har alltid två sidor
och däremellan
ligger himmel,jord och hav


Så nu ni..har jag trots allt fått syn på ett liitet kryphål
Ett där ljuset sipprar in..som gjort att jag fått syn på det
Berättar det INTE än..måste få lite mer stadga på fötterna först
Det får liksom mogna till sig ett tag
Så jag inte ropar hej..innan jag hoppat över bäcken

Men jag känner mig stark..på ett annorlunda sätt än förut
"I also know how important it is in life
not necessarily to BE STRONG but to FEEL STRONG.
To measure yourself at least once.
To find yourself at least once in the most ancient of human conditions.
Facing the blind, deaf stone alone
with nothing to help you but your hands and your own head."

...2

Vad har nu allt jag skrivit om i gårdagens inlägg att göra med mitt beslut
Joo så här är det..att den kropps"attack" som jag drabbats av
Den som varit ett återkommande problem MEN som jag varit förskonad ifrån en längre tid
Har haft några känningar som jag hann stoppa i tid
För det är så att när min kroppen blir över-belastad eller drabbas av något virus
ELLER blir stressad..klarar den inte av att hålla mig i balans
Då blir jag yr..tappar all kraft i kroppen och tar mig inte upp
Det är ett väldigt jobbigt tillstånd..men mindre psykiskt jobbigt
då jag numer vet vad det handlar om
Och då tiden här i skogen har gett mig kondition och en uppbyggnad av det hela i mig
Så jag blir fortare återställd än tidigare

Varför skaffade jag mig då en häst??
Joo för när jag prövat det mesta som expertisen bistått mig med
Och fått inse..att bättre än så skulle jag inte blii
Då tänkte jag till..
För vid den tiden började tankeverksamheten så smått komma igång
Och jag funderade på det här med det som var HELT
Dom muskler och annat som fortfarande fungerade fullt ut
Om jag inte kunde bygga upp dom..som jag skrivit om i min dikt

"Det går inte alltid att reparera det trasiga
Men väl bygga upp det hela
Så det orkar med
Att bära på det "trasiga"
(livsvandrerskanisb)

Har åxå fått inse betydelsen av hur viktigt det var/är att vara i rörelse
Dels ger det psyket en skjuts ur sina insnärjande tankar
Dels ger endorfinerna det tillskott kroppen behövde/behöver i sin smärthanteringen
Och då jag har bara en njure ville jag inte förgifta kroppen
med en massa smärtstillande tabletter
som på längre sikt skulle kunna ge mig andra problem
Tyckte att jag hade nog med dom jag redan hade

Men ni vet när kroppen har ont..vill den inte vara förnuftig
Då vill den krypa undan och få vara ifred och helt stilla
Sen så hade jag blivit både lite folkskygg och osäker under sjukskrivningstiden
Så det gällde att komma på något som skulle få mig att alltid röra på mig
Och som kunde locka mig ut igen
HUR jag än mådde


Då kom Kajsa in i mitt liv
Kajsa som kom att bli min livscoach,sjukgymnast och psykolog
Som blev en del i min rehabilitering och som fått mig att kämpa..
för jag har många gånger velat ge upp
Och många gånger tänkt vilket idiot jag är..som gett mig in i detta
En UNGHÄST till råga på allt och relativt hästovan
Men vi lärde känna och förstå oss på varandra med tiden
Hennes allt mer tydliga språk..som jag allt mer börjar förstå mig på
Har fått mig att bli MER lyhörd och intuitiv
Till det krävs NÄRVARO i tidens ögonblick och det har hon lärt mig att vara
INTE alltid
Närvarande med mig själv i nuet..klar och i samklang med mig själv
ALLTSÅ har jag lärt känna mig själv bättre GENOM min kontakt med Kajsa

Kajsa är en nyfiken,klok,lyhörd och samarbetsvillig häst
Som gillar att göra det jag vill..när hon förstår vad det är jag vill
Vilket har fått mig att inse..
Att jag själv FÖRST måste bli medveten om
Vad jag vill..för att kunna förmedla det tydligt och klart till henne
Så visst har jag förändrats till att tro på och ha tillit till mig själv
I och med det har jag öppnat upp mig för tilliten till Kajsa
För varje gång vi missförstått varandra..har det varit mina fördomar
Mina rädslor och begränsningar som varit pluggen i öppningen


Har hur många minnen som helst av vår tid tillsammans
Så det är med stor sorg och smärta som jag nu tvingats inse
Att jag måste sälja mina hästar
För min ,för mina barn och barnbarns liksom för hästarnas skull

Att skriva om det här.. är en del i den bearbetning som är igång
av det jobbiga beslutet
Men ibland slinker fortfarande ett och annat KANSKE ÄNDÅ in
Och det där TÄNK OM

Att vara "fattig" på tillgång av pengar..har ibland sina nackdelar
(RIK är jag ju på så många andra olika sätt)
Då jag inte alltid kan VÄLJA det jag vet att kroppen skulle må bättre av
Som att leja människor som kan ta det jag inte förmår
För att själv slippa ta dom mer tunga bitarna
Som t.ex att få Kajsa inriden
För även om jag lärt mig att göra saker på olika andra sätt
-än det vanliga slit och tjurskallesättet
Så ÄR dagsformen den jag har till mitt förfogande ..
att fördela mellan dagens olika göromål

I MORGON kommer KANSKE .. KANSKE ändå att hoppa på mig
De här processen får ta sin tid..den tid jag behöver
för att klara av detta så inivassens svåra beslut


"Det är LIVET I SIG ,SOM STÅR FÖR FÖRVERKLIGANDET"

INGA KRYPHÅL i SIKTE LÄNGRE

NU skall jag berätta hur det är
och med vilken ståndpunkt som jag tvingas gå i närkamp med
FAST jag VILL INTE..men VET att jag MÅSTE
Det finns inga kryphål längre..inga undanflykter
Inga nya sätt för kroppen att klara av..det jag inte klarar
För de tystlåtna har börjat ta ton

Så HUR många nya tillvägagångssätt jag än provar..
Hur gärna jag än vill klamra mig fast vid min dröm
Står det fast ..det som jag INTE kommer undan
-som jag NU med klarsyn tvingas se och göra något åt

Så HÄR ligger det till..
Det är ju från början..en berättelse måste börja
Så jag startar med en kort uppdatering
För skulle jag gå in på ALLT som hände med mig och min kropp under de gångna åren
Skulle det bli en HEL bok


Jag har alltså varit långtidssjukskriven i många år
För en nackskada och andra "gnöliga" skador.. plus en utbrändhet på det
Som gick så långt att jag varken kunde sova,bära kläder,ligga ,stå eller sitta
på grund av smärta..
Då jag bara var inbäddad i ett grått töcken..utan tillgång till någon lysknapp
Ett tillstånd som uppstått DÄRFÖR att jag INTE lyssnade på min kropp..
utan använde mig av "piskan" när den började strejka
FÖR jag MÅSTE..BEHÖVDE jobba för att försörja mina barn och allt annat runt omkring
Detta gjorde till slut att min kropp strejkade och vägrade totalt
att göra det jag ville och krävde av den
NU så här i efterhand kan jag skaka på huvudet och känna mig lite sorgsen
Över det jag utsatt min kropp för ..mig själv ..mina barn

I efterhand har jag kommit fram till..att för mig var det att kämpa
Hade ingen tillit..tro på att jag skulle kunna få hjälp..
då den inte ens fanns tillgänglig i min tankesfär..den tanken
Och ju närmare och ju mer utbrändheten breder ut sig..ju mer springer du
För man vet instinktivt att sätter man sig ner ..tar man sig inte upp
Förnuftet fanns inte tillgängligt FÖR man tänkte inte
Till det fanns ingen ork över
Jag värderade mig själv väldigt lågt..det fanns ju andra som hade det värre
Så vad hade jag att gnälla över..det var bara att ta i om och om IGEN och IGEN
Såna HÄR tankar är inprogrammerade tidigt
Tankar som jag sen..under min andra hälft av sjukskrivningen
När dimman började lätta..kunde skönja dom och det som påverkat min syn på mig själv
DET är åxå en smärtsam och lång process
Som började för 7 år sedan och inte är över än
Men i mycket mildare form
Nu när jag SER och FÖRSTÅR mig på mitt liv..vad som påverkat det
och min uppfattning om mig själv


Den första tiden/åren av min sjukskrivning var..sett ur många synvinklar
F R U K T A N S V Ä R T J O B B I G på många plan
Att måst omvärdera det man fått in i systemet..OM sig själv,sjukvården..
ja allt och alla som följer med i den processen som en sjukskrivning innebär
Det handlade också om mina barn..det var det smärtsammaste och jobbigast
Att inte kunna funka med den kraft jag var van..för dom
Det var som om jag tidigare kört en Ferrari
Ni vet kraften i motorn,väghållningen friheten i farten
Till att måst köra en rostig ww polo med en kraft som i BÄSTA fall
i bra väglag,väder och nerförsbacke kunde komma upp i 100 och i sällsynta fall 110
Vilket ofta sen fick konsekvenser..för att jag om och om igen ville tro
ATT NU..när kroppen i dagen var mer tystlåten..kunde jag trycka lite extra på gaspedalen
Men för det mesta puttrade det bara på i 30-70 kilometers fart
Då förstår ni lite om förändringen..fast det tog några år
INNAN polon överhuvudtaget ville starta



fortsättning följer

"Det är LIVET I SIG ,SOM STÅR FÖR FÖRVERKLIGANDET"
(lite omskrivet ..för inpassande)