BRUDDOCKAN EN SINNEBILD EN TANKENS KRAFT

Vad och om jag förstått det hela rätt
Var traditionen med bruddockan INTE allmänt vedertaget
bland samerna
När jag läste om den
så träffades jag av en varm känsla
som spred sig vidare
och triggade igång min tankeverksamhet
Vilken fin tradition
Så finurligt och kärleksfullt
För det är/var ju inte alltid lätt
att ta steget UT till vuxenlivet
lämna sin ,förhoppningsvis,barndoms trygga famn
och flytta in till något okänt
Att då få med sig en docka som man vet
är sydd med känslors tankar
det ger ju kraft i och till det nya man skall möta
En tradition jag mer än gärna skulle anamma
Tänk när barnen flyttar hemifrån
att få ge dom en docka fullproppad med tankekraft och känslor
Sydd av sin mor,far,farmor/far,mormor ,morfar
Det ni
Hade själv gillat att få en sån kraftladdande docka


BRUDDOCKAN
Då den unga nygifta flickan
flyttar från sin barndomsfamilj,till den äkta mannens
förde hon med sig en liten docka
Inte vilken som helst
Nej en alldeles särskild skapelse var det
En bröllopsgåva som hennes mor och farmor
under anddakt förfärdigade henne
Genom denna docka skulle bruden föra med sig
sina egna släktandar,kvinnoandar
Hemandarna skulle följa med bruden
för att värna henne vid kommande havandeskap
och förlossning
Dockan skulle oxå skydda de blivande barnet
Andarna behövdes oxå för att familjens djur
skulle hålla sig friska och föröka sig
Bruddockorna kallades för "mödrar","gammelmödrar"
och "gammelkvinnor"
De förknippades med själva jorden
och placerades nära utgången till kåtan
Dockan gav kvinnan en kontinuitet i livet
Från barndomen till vuxenliv och ålderdom
En SINNEBILD för HJÄLP och TRÖST
när tillvaron blev jobbig"

SAMISKA KLOKORD

*GIVNANDE HAND ÄR ALDRIG TOM

*NATUREN ÄR KLÄDD I KUNSKAPENS DRÄKT

* DEN SOM BERÄTTAR HÖR OCH FÖRSTÅR SIG SJÄLV

* MAN LÄR SIG GENOM ATT LEVA

* TANKEN AKTIVERAR MOTSTÅNDSKRAFTEN I KROPPEN

* ONDA ÖRAT
ALLT DU SÄGER och GÖR FALLER TILLBAKA PÅ DIG SJÄLV

*ALE BOSTE = FÄST INTE PÅ MIG
SMITTA INTE

Det här har jag testat många gånger att säga
Tyst för mig själv
När jag varit i kontakt med sjuka människor
och/eller människor som har en negativ energi


Det här med tankens krafts påverkan, på oss
och vårt välbefinnande
Är ju nu vedertaget och upplyft till sin rätta position

Nog hade samerna många kloka insikter och rikligt med kunskaper
om både det ena och det andra
Precis som oxå många av den äldre generation hade/har
Det är viktigt att ta rätt på all den kunskapen
och bevara den
Innan generationen före oss dör ut

JOJKEN TANKARNAS TILLFLYKT

Jojken är tankarnas tillflykt

"Jag jojkar inte för någon
det jojkar i mig och i mitt blod!
(Nils Aslak Valkeapää)

Jojken har inte varit avsedd för underhållning
istället är det ett sätt för jojkaren
att minnas,att få utlopp för sina känslor
och att komma något eller någon nära
Jojken kan vara ett sällskap
när man är ensam på fjället
eller vill lugna renarna
I vissa områden tilldelades de små en jojk
En person-jojk tillhör den jojken handlar om
I person-jojken uttrycks personens identitet
och samhörighet
Den ger personen ett egenvärde
Man jojkar inte bara människor
utan även djur,natur och olika händelser
som man vill minnas
Melodierna är lika viktiga som texten
och en jojk behöver inte innehålla några ord

" Det är viktigt att framhålla
att samerna med sin jojk
inte sjunger om en person
De sjunger personen direkt
utifrån en känsla av ekologisk samhörighet
mellan människor och natur och sång (Graff 1985)

Tidigt blev jojken förföljd av präster och makthavare
Främst för att det var ett steg in i en annan värld
En INRE RYMD,som de kristna
kallade hedendom och djävulens sång


"I norden avspeglar det samiska jojk
en grad av besjälning
och innerlig-görande identifikation
mellan sång och omgivning som ligger nära"(J.Roar Bjorkvold)

*Så jag tänker...vad händer med människor
när man tar ifrån dem deras uttryckssätt
jojken och jojkandet ..som ju är naturligt
och en viktig psykologisk utlevelse
Och inget konstigt alls...NÄR och OM man tänker efter

En förståelses insikt om jojkandet

Ju mer jag läste om Jojken
och tänkte på hur och var samerna levde
Och hur det var för mig
när jag bodde låångt in i skogen
och ofta på veckorna var ensam vuxen om allt ansvar
Om rädslorna och oron i o-erfarenheternas spår..som statsflicka
På vädrets makter
och åskan som fick mig att skälva av rädsla
På björn och andra rovdjur som höll till i min närhet
Allt detta fick mig att göra djupdykningar i mitt inre
För viss rädsla kan öppna upp de tyngsta innerdörrarna
Jag inte kom undan
Hade ingen möjlighet att gömma mig
Då började jag tala högt OCH sjunga
Det verkar ju lite snurrigt ..men var väldigt effektivt
för att lägga mina tankar utanför
och syna dom i sömmarna
För att kunna sortera dom och känslorna
i all den oreda och trassel av rädslors in snärjande trådar
Allt de kom för mig när jag läste om jojken
Och kom då att inse hur effektivt och stärkande det måste vara/är
när man möter ,det man måste gå igenom,klara av
lära känna,förstå sig på
när man lever så gott som ute i naturen
och vad som sker i det skiftande utbudet där
som man ingen makt har över..ingen kontroll

Musiken som gav mig modglädje

Den här låten fick igång mig
Och gav mig det mod jag behövde
innför min första offentliga föreställning
i sagoberättande
I detta fall handalade det om jojkens styrka
att stå upp för den man är
Skruva upp volymen och ge er hän

DRÖMMAR

Fram till idag
har många böcker skrivits om drömmars betydelse
Det finns självutvecklingskurser i ämnet
Drömmarna kommer inte ofta ,utan mer sällan
med tydliga fingervisningar
nää,i symbolspråkets kurragömmalek
döljer sig budskapet
allt skall väl inte ges med lätthet förståss

...glöm inte..............
att det är från början
en historia måste berättas
för att vi skall förstå helheten
Förstå oss på oss själva

Det här hittade jag
om samernas inställning till drömmar
Drömmar
En intuitiv dialog
som förbinder det medvetna livet
med ommedvetna nivåer

I drömmarna överbryggs det förflutna och framtiden
Drömmar är en historia som berättas av sig själv
för en själv
men kan tolkas gemensamt när de vidareförs i samtal
om drömmar liksom i många berättelser
sker tolkningen av botande i skiftningar mellan
TILLIT och FRUKTAN
Så bearbetas mellan människor
Misstro och förtroende
Fara och försvar
Förhållande och möten
och så övervägs och skapas
ständigt på nytt omgivningen innebörder

Levande väsen I Samernas fotspår

"Djuren,träden,stenarna och de andra livlösa tingen
har förlorat talets bruk
men hörseln och förståndet har de ännu kvar
och därför skall man behandla djuren väl
och betrakta alla ting som de vore levande väsen
som kan höra och förstå
Naturen framställs som levande och besjälad
men det är bara människor som kan leka med språket
och skapa nya betydelser
I användandet av djurmetaforer finns tanken
att vi har makt över naturen,genom språket"



* När jag läste det här
Tänkte jag på ordens innebörd, i hur vi lever

Vi kan använda samma ord, men lägga in helt olika innebörder
Utifrån våra livserfarenheter
våra fördomars öron,när vi lyssnar

Var vi bor och lever..lever av

Så fast vi talar samma språk Använder samma ord
kan det vi menar/avser ha helt olika betydelse/innebörd
och ge oss olika förståelse för varandras känslor och levnadssätt


Människor som levde i,med och av naturen På gott och ont
utvecklade "som jag tror
Ett sunt förnufts ,självständiga verklighetstänk
I botandets helhetsbetydelse
som när det gällde psykets medverkan i läkandet
de örter man använde
Genom att leva och vara beroende av vad naturen kunde/kan ge

Kunskaper vi använder oss av idag
Som burits fram av "forntidens" människor/våra förfäder
och som människor idag förmedla som sina kunskaper
Genom bl.a ombearbetning av ordens metaforer och symbolik
får de "gamla ett nytt ljus över sig

Den skall äras som sig äras bör
Tack ni föregångare
för allt det ni burit med er till oss
Genom ert slit Era ibland ofta dyrköpta erfarenheter Ert levande

Litteraturföteckning Där jag hittat en del i mitt sökande efter samernas historia

Carola SKOTT
samer berättar om bot
BOTA blod och läka hjärta
En bok som gav mig många ledtrådar

Jon Roar Bjorkvold
Den musiska människan


Louise Bäckman SAJVA

Sigrid Drake VÄSTERBOTTENSLAPPARNA
UNDER FÖRRA HÄLFTEN AV 1800-TALET

Kerstin Eidlitz-Kuoljok Moder jord och andra kvinnor

Christian Meriat Samerna

Hans Mårtensson Samisk form och tradition

Asbjörn Nesheim
Phebe Fjällström/rolf Kjellström

Håkan Rydvig Den samiska trumman Nordiska musset

Studieförbundet Vuxenskolan Sameland i förvandling

Informationstidskrift Nåjden samernas shaman

Inger Wadström O´FORNA TIDERS KVINNOR

Birgitta Onsell Jordens Moner i norden

Israel Ruong Om jojkning

Qvigstad Samiska sagor

G.Rönn Sameland

Nils Aslak Valkeapää Solen min far .Vidderna inom mig

Förmynderiets intåg

Renskötsel var inte den äldsta och vanligaste samiska
försörjningssättet
Långt tillbaka var ekonomin baserad på jakt och fiske
Renskötseln växte fram under 1600-talet


Från 1600-1700 talet beskrevs samisk trosuppfattning seder och bruk
Där återges möten mellan samer, makthavare,missionärer och präster
vars avsikter var att utrota tidigare föreställningar
och påtvinga samerna en annan religiös tro
Tvärtemot avsikten är det dock tack vare kyrkans skrivna källor
som minnet av dessa tankesätt bevarats åt eftervärlden

De lagar som tillkommit för att skydda samerna
andas inte sällan förmynderi
Det är tydligt att samerna från statligt håll
ansetts oförmögna att sköta sina egna angelägenheter
och att denna inställning förstärktes när skogsbruk
och gruvnäring fick ett uppsving mot slutet av 1800-talet
Under 1900.talets första årtionde tillsattes ett lappväsende
med särskilda tjänstemän och förmyndare över samerna

1913 infördes dels svenskansom dominerad i undervisningen
dels kåtaskolor dvs samebarnen från nomadiserade familjer
fick INTE bo i vanliga skolhem
utan i stora oftast dragiga kåtor,för att inte bli bortklemade
Dessa skolor UPPHÖRDE INTE förän 1946
Dubbelheten i statens budskap
Samebarnen skulle bli så svenska att de talade det svenska språket
men inte tilläts att använda sitt eget språk
Men INTE så svenska att de glömde sitt samiska ursprung
och ville bo som andra skolbarn
Staten ville ochså bestämma hur de renskötande samerna skulle bo
Enligt renbeteslagen 1928
skulle de INTE få bo i annat än bostäder av lappsk typ
nämligen kåtor med öppen eldstad och öppet rökfång

EN NY DAG och NY-GAMLA TANKAR

Nu kommer jag att ta upp
Den tråd som löper genom vårt synsätt på samer
och som samerna själva fått och fortfarande får jobba med
för det här handlar egentligen om mänskligt beteende
och att förändra vårt synsätt och våra fördomar
mot/till varandra.. oss själva
VI och DOM är något som allt mer börjar märkas
då det inte längre går att dölja "trappstegsmodellen"
Den som funnits i alla tider,men som så ihärdigt försökt döljas
I de maktspel och den förljugenhet som rått i alla tider
särskilt bland de så kallade civiliserade samhällena
Nu börjar jag från början För att försöka förstå
Förstå mig på VARFÖR och HUR det blivit och är som det är


"LAPP SKALL LAPP VARA"
1906 ville Fredrika förbundet veta om det var lämpligt
att ge bidrag till några lappungdomars folk-högskolestudier
Prästen och skolinspektören Niklas Karnell svarade
"När de börjar tillägna sig folk-höskoleutbildning
då är det slut med dem som lappar och blir då
de eländigaste människor man kan tänka sig
Gynna gärna lapparna på allt i deras näring.
Gör dem sedliga,nyktra och nödtorftigt bildade människor
Lapp skall lapp vara"
Präster var ju auktoritära och stod på översta trappsteget
Så vad dom sa
fick ju en väldigt stor betydelse för andra människors inställning
och bemötande av, som nu samer hur de skulle behandlas/bemötas
och för samerna själva,deras självbild och egenvärde

Det är från början en historia måste berättas För att vi skall förstå helheten Förstå oss på oss själva

I mitt uppbyggnadsarbete..av min kropp
Mitt självförtroende och psyke
Efter de skador och den utbrändhet,jag drabbats av
Gick jag en utbildning nere i Göteborg
i ämnet "symboltolkning" för att försöka
hitta åt nya bitar inom mig, som jag inte kände till
Ty när man drabbas av skador Vilka det än är
Är det inte bara dom man skall jobba med, för att komma tillbaka
Utan oxå med sina föreställningar och fördomar OM sig själv
Och försöka finna nya vägar att vandra på
I den nya situation man hamnat i
och på den nya syn man får på sig själv ,på samhället och omvärlden
Och det är tufft
Då gäller det att hitta åt nya verktyg
för att få till det
Det som man inte har en aning om, vart det bär hän
Det gäller att våga ta språnget och inte gruva för länge
För gör man det,blir det bara svårare och svårare
att våga

Mitt examensarbete till symbolpedagog,kom att handla om samer
Min nyfikenhet tändes då jag började läsa och såg likheter
I min mormors,tidigare generationers och indianers sätt att tänka
Om bl.a botande,sjukdom,örter,etik och moral
Då insåg jag oxå HUR mycket fördomar och föreställningar som
många med mig hade/har om samer
HUR lite vi egentligen kände/känner till och hade/har kunskaper om
Då förstod jag lite av de mekanismer som styr oss människor
Och varför det bråkas på samer och varför de inte själva kan enas och samarbeta

Låser vi oss inte, vid det samiska
Så kommer vi att upptäcka tråden för mänskliga relationer/liv
och varför vår mänskliga utveckling
stampar på i samma ullstrumpor
trots alla de erfarenheter/kunskaper vi besitter
om forntida liv och leverne

Så nu tänker jag delge er
I små portioner ,av och om det jag tagit reda på om samer
och samiskt liv Som lika gärna kunde handla om
människor som inte passar in, i de uppsatta samhällsramarna

Skapade oxå en saga utifrån de kunskaperna jag fått
Om jojkens betydelse Och om att inte svika sig själv
För det får konsekvenser långt och länge framöver
Det är därför det är viktigt att så sanningsenligt som möjligt
berätta historian från början

Vi människor har så lätt att sätta våra egna färgklickar
på vad vi ser och hör Och mycket vi hör och läser om
Är ju vad andra sagt i tredje ,fjärde .....led
Vi vet ju hur viskleken går till Hur mycket som förvanskas på vägen
Så det gäller att vara öppen och tänka själv-kritiskt