Joo så här är det..att den kropps"attack" som jag drabbats av
Den som varit ett återkommande problem MEN som jag varit förskonad ifrån en längre tid
Har haft några känningar som jag hann stoppa i tid
För det är så att när min kroppen blir över-belastad eller drabbas av något virus
ELLER blir stressad..klarar den inte av att hålla mig i balans
Då blir jag yr..tappar all kraft i kroppen och tar mig inte upp
Det är ett väldigt jobbigt tillstånd..men mindre psykiskt jobbigt
då jag numer vet vad det handlar om
Och då tiden här i skogen har gett mig kondition och en uppbyggnad av det hela i mig
Så jag blir fortare återställd än tidigare
Varför skaffade jag mig då en häst??
Joo för när jag prövat det mesta som expertisen bistått mig med
Och fått inse..att bättre än så skulle jag inte blii
Då tänkte jag till..
För vid den tiden började tankeverksamheten så smått komma igång
Och jag funderade på det här med det som var HELT
Dom muskler och annat som fortfarande fungerade fullt ut
Om jag inte kunde bygga upp dom..som jag skrivit om i min dikt
"Det går inte alltid att reparera det trasiga
Men väl bygga upp det hela
Så det orkar med
Att bära på det "trasiga"
(livsvandrerskanisb)
Har åxå fått inse betydelsen av hur viktigt det var/är att vara i rörelse
Dels ger det psyket en skjuts ur sina insnärjande tankar
Dels ger endorfinerna det tillskott kroppen behövde/behöver i sin smärthanteringen
Och då jag har bara en njure ville jag inte förgifta kroppen
med en massa smärtstillande tabletter
som på längre sikt skulle kunna ge mig andra problem
Tyckte att jag hade nog med dom jag redan hade
Men ni vet när kroppen har ont..vill den inte vara förnuftig
Då vill den krypa undan och få vara ifred och helt stilla
Sen så hade jag blivit både lite folkskygg och osäker under sjukskrivningstiden
Så det gällde att komma på något som skulle få mig att alltid röra på mig
Och som kunde locka mig ut igen
HUR jag än mådde
Då kom Kajsa in i mitt liv
Kajsa som kom att bli min livscoach,sjukgymnast och psykolog
Som blev en del i min rehabilitering och som fått mig att kämpa..
för jag har många gånger velat ge upp
Och många gånger tänkt vilket idiot jag är..som gett mig in i detta
En UNGHÄST till råga på allt och relativt hästovan
Men vi lärde känna och förstå oss på varandra med tiden
Hennes allt mer tydliga språk..som jag allt mer börjar förstå mig på
Har fått mig att bli MER lyhörd och intuitiv
Till det krävs NÄRVARO i tidens ögonblick och det har hon lärt mig att vara
INTE alltid
Närvarande med mig själv i nuet..klar och i samklang med mig själv
ALLTSÅ har jag lärt känna mig själv bättre GENOM min kontakt med Kajsa
Kajsa är en nyfiken,klok,lyhörd och samarbetsvillig häst
Som gillar att göra det jag vill..när hon förstår vad det är jag vill
Vilket har fått mig att inse..
Att jag själv FÖRST måste bli medveten om
Vad jag vill..för att kunna förmedla det tydligt och klart till henne
Så visst har jag förändrats till att tro på och ha tillit till mig själv
I och med det har jag öppnat upp mig för tilliten till Kajsa
För varje gång vi missförstått varandra..har det varit mina fördomar
Mina rädslor och begränsningar som varit pluggen i öppningen
Har hur många minnen som helst av vår tid tillsammans
Så det är med stor sorg och smärta som jag nu tvingats inse
Att jag måste sälja mina hästar
För min ,för mina barn och barnbarns liksom för hästarnas skull
Att skriva om det här.. är en del i den bearbetning som är igång
av det jobbiga beslutet
Men ibland slinker fortfarande ett och annat KANSKE ÄNDÅ in
Och det där TÄNK OM
Att vara "fattig" på tillgång av pengar..har ibland sina nackdelar
(RIK är jag ju på så många andra olika sätt)
Då jag inte alltid kan VÄLJA det jag vet att kroppen skulle må bättre av
Som att leja människor som kan ta det jag inte förmår
För att själv slippa ta dom mer tunga bitarna
Som t.ex att få Kajsa inriden
För även om jag lärt mig att göra saker på olika andra sätt
-än det vanliga slit och tjurskallesättet
Så ÄR dagsformen den jag har till mitt förfogande ..
att fördela mellan dagens olika göromål
I MORGON kommer KANSKE .. KANSKE ändå att hoppa på mig
De här processen får ta sin tid..den tid jag behöver
för att klara av detta så inivassens svåra beslut
"Det är LIVET I SIG ,SOM STÅR FÖR FÖRVERKLIGANDET"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar