FRI-GÅNG

Nu var det ju så här..

Att jag hade tänkt ut att Quvintuss skulle få vara INNEKATT
Av många olika anledningar
Men se det tänkte inte han
Men sin stora nyfikenhet och äventyrslystnad
Mixat med en stark frihetslängtan
Fick jag ge upp den tanken'

Dessutom är han väldigt noggrann och renlig av sig
Så han föredrar att uträtta sina behov ute
Där vare sig lukt eller hans avlämningar lämnar några spår

Orolig var jag att släppa ut honom när HAN ville
Det vill säga
När alla vi andra gick ut till morgonens göromål.. vid 4 tiden
Då ville han åxå hänga med
Men jag vågade inte det.. vid den tiden
För då är det större rörelse på de fyrfota ,som de flygande..vilda i skogen
Och då jag tycker att han är för liten än
För att utsättas för de farorna
Så han har fått vänta..FAST han klagat.. tills kl blir närmare sju
Men två mornar nu .. har jag nu fått ge mig
Och han har fått gå ut.. när vi gör det

Har iakttagit honom.. HUR han beter sig ute
Och han verkar då ha ett inbyggt säkerhetssystem

Men lätt är det inte att släppa taget om den man gillar
Som med barnen när det bar sig..
När dom successivt ville utöka sin självständighets-zon
HUR det kändes då ..INNAN tryggheten och tilliten blev fastspikade

Då som NU styrs mina känslor och mitt förnufts inristade tankar
På att man kan inte äga STYRA över någon annan varelses växande
För jag förstår
Att det skulle bli på bekostnad av hans (deras) välmående

Och det vill jag inte
Sen är det nog farligare i stan för en frigående katt
Risker och faror finns ju lite överallt
Så försöker jag tänka..när jag öppnar upp dörren till hans fri-gång
Precis som jag gjorde med barnen..
Men smärtfritt är det då inte
Och vad är det som är DET här i livet

Men tilliten till varandra ..i alla slags relationer
ÄR VIKTIG och BETYDELSEFULL