fredag 24 februari 2012

UTSIKT FRÅN HÖJDEN



Lite känns det..som om jag tagit mig upp
på en bergstopp
Och skådar ut över
njaa om inte över hela världen..
så från min vy över livet
DE år som jag passerat därnere i dalgången
Det fina med att stå på en höjd och blicka ut
över tid som gått
ÄR att utsikten är vidare..tydligare o klarare
Om än ibland.. inslag av smärta o sorg finns med
Så ger helheten mig ett perspektiv
på utvecklingsstegen

En gång målade jag en bild med ett fjäll
och en människa på vandring
Då tänkte jag ,när jag såg på bilden
att livet är som fjälltoppar
Ni vet man ser en och kämpar sig DIT och tror att den är högst
Så kommer man DIT och får inse
att det ligger ytterligare..en fjälltopp längre bort
som livet självt
En topp i taget
för skulle man få se alla toppar
och veta att man skulle ta sig dit..till den bortersta
Innan man fått upp sin fysiska o själsliga kondition
Skulle man nog inte orka ta sig dit
Livet är finurligt uttänkt

Hoppas NI alla får en underbar höjdardag :0)

6 kommentarer:

  1. Önskar dig välgång på dina höjdarUPPtäckter!
    Kram!
    /Ingemar

    SvaraRadera
  2. TACK! Dom behövs..alla önskningar man får Dom ger den där extraenergin,som chokladkakan...längst ner i ryggsäcken,som man blir glad över att hitta åt..när man går där på sin vandring.. såå ungefäär ler Kram

    SvaraRadera
  3. Din glädje smittar, Inger...och jag som varit " friherrinna" i några år nu, kan intyga att adlingen inte alls var dum. Jag hoppar in och jobbar när jag vill och sover hur länge jag vill....det är som att bara äta den godaste biten jämt. Tyvärr, medför det en viss lathet och " gör det i morgon istället" smyger in.

    Vilken fantastisk bild du har tagit! Solen, skuggan och utmaningen ( toppen). Träden som ger energi.

    Ha en riktigt skön helg, med lagom av allt.
    Kramar om dig.

    SvaraRadera
  4. GOD morgon Cumulus åå TACK!
    :0) "friherinna det var ett passande namn..
    Det är en underbar tid nu att vara ute och fota
    Ljusets skiftnigar Himmelens blå färg som NU när jag nyss var ute gick åt en klar lite turkos nyans Stjärna blinkande mot mig o Biggles skällde på besökaren..en räv som lärt sig våra rutiner VET när jag mockat ut..den färska dyngan Den bryr sig inte som mycke om Biggles FÖR den vet att han inte tar sig särskilt långt i den djupa snön Garanterat den står o myser åt hans bristande framfart i snön
    Idag blir det oxå sol här..först byamöte.SEN skall jag umgås med dagen Hoppas DU får en lika vacker dag..med vårkänningar Kram

    SvaraRadera
  5. Hej Inger-Sofia.
    Den där känslan känner jag igen från dom första åren av fjällvandringar, bara den toppen också, men så finns nästa och nästa, den ser inte ut att ligga så långt borta och inte ser den hög ut heller, men efter alla mina år med fjällvandringar har jag till slut lärt mig att inte låta ögat lura mig, nästa topp ligger en bra bit bort och vägen upp är lång och mödosam, men väl uppe på en topp ser man naturens otroliga skönhet och att vandra genom ett moln första gången är en upplevelse i sig.
    Naturen är en gåva till oss, men den raseras tyvärr numera väldigt snabbt.

    SvaraRadera
  6. Bellissimo!! buona giornata...ciao

    SvaraRadera