Det vi sår Får vi sköra

I tankar på odens frånvaro. Dom man än inte äger som barn I många fall inte heller alltid som vuxen. När det gäller att prata, uttrycka sig -det man känner tänker och vill. Protestera...säga ifrån Vad gör då människor som inte kan uttrycka sig med ord -då och när dom tycker något är fel, orättvist,oärligt och manipulativt. För barn och oxå många vuxna som inte äger orden - båse SER och HÖR och känner när något är fel ,orättvist. Då mindes jag något från när jag var nånstans mellan 9-11 år. Jag och min tvillingsyster var omtalade i kvarteret som ansvarsfulla och väl-upp fostrade barn och fick därför ofta passa andras små- barn. I en tid där pengar som nu INTE var mans ägodel Det var kämpigt för många familjer, så därför tog många kvinnor på sig några timmars jobb då och då Och det var där vi kom in som barnpassare. Vad har det med orden att göra. Jooo för att beskriva vad som händer med oss människor i en orättvis värld.. Så här var det- det fanns en kvinna som var sträng, lite aggresiv i kvarteret där vi bodde. Vi barn var lite rädda för henne. En dag hade hon som många gånger förr varit hård, orättvis , ja riktigt taskig mot ett barn. Vi kunde ju inte förklara/säga det till henne Så vad gör man då med all frustration och ilska mot orättvisan. Det här gjorde jag och min syster. Vi stoppade ner snö i hennes brevinkast,som en protest. Kvinnan öppnade dörren och sprang ILSKET efter oss..men då rädslan gav oss snabba fötter . Hann hon inte upp oss Men hon hade ju sett vilka vi var och sa "att det här trodde hon inte om oss och att hon skulle prata med vår mamma. Som tog ett samtal med oss där och då vi fick förklara varför vi gjort som vi gjort .Och fick lova att inte göra om det igen. Det här fick mig att tänka på människor i dagens tid.. med det allt mer eskalerade våldet. För som jag skrivit om tidigare mänga gånger i min allvarsblogg - är det vid TIDIG ålder, som närvarons samtal med barn behöver äga rum. Att fånga upp och ta tag i de problem vi ser/uppstår ..i tid NÄR vi ser dom. Under allt för många hår har det mesta som rör barn inte tagits på allvar.Utan BLUNDATS för Trots påpekande och information från skola,förskola och fritids och närboende .om barn som har det tufft. När de utagerande barnen (och vuxna) bara ses som bråkiga och besvärlig och behandlas därefter..på grund av bristande insikt och förståelse . Och där även då- som nu mobbningen förekom av lärare mot elever Vilket skapade förvirring, och upprördhet hos övriga barn. Då och där de andra vuxna/andra lärare blundade för vad de såg.När vuxenheten inte fanns. Då fegheten och lojaliteten kolleger emellan stod hindrande ivägen för ett vuxet agerande. Det skapades en tystnadskultur på barnens bekostnad . MEN jag Vill Understryka att de flesta lärare utför ett otroligt jobb Med stora klasser, barn med olika personligheter och behov. Det krävs enormt mycket av lärare idag att hantera det som förväntas av dom- med små resurser, det lilla stöd och den förståelsen som de inte får Tänk er-dom har att ge kunskaper till vår framtida styrare och vuxna. Men de jag sett och fått uppleva från enstaka lärare som mobbar ett barn -får förödande konsekvenser för den klass/de barnen som haft oturen att få dessa lärare. Det blir en orolig, frustrerad och bråkig klass ..Så som jag skrivit om förrut så sviker de vuxna samhellet barnen.Barn som är i ett växande till vuxna. Men inga eller få vuxna har som förebilder Att lita på och känna förtroende för. Barn HÖR ju vad som sägs..men ser och så hur de vuxna handlar och beter sig/SVIKER Vi hade turen att ha en mamma som förstod och pratade med oss..som kunde ge oss en sida till av saken Att politiker/vårt samhälle inte förstod ELLER inte ville förstå..genom att tillsätta resurser Och det är det vi ser resultaten av nu. För vi människor behöver få synas,behövas,duga och samtalas/pratas med-med respekt, som varandes människor OAVSETT ålder ,ordtillgångar , kön, utseende och ekonomiska resurser och status. För det är ju faktiskt så Att det vi sår Det får vi och så skörda.