SNABBKUTANDE STUNDER

Tänkte på det NÄR jag i morse skrev om att stanna upp/till Kanske är de -det vi missar allt för ofta att göra. Att stanna till, ta ett djupt andetag, andas och se oss omkring. Och känna och tänka efter. Vad som är av vikt här i livet. Och njuta av den innevarande stunden, som ger/fyller på brännsle till vår forsatta livsvandring. Stegen blir som jag upplever det ,mycket lättare att gå. Även om som nu, min kropp behöver lite mer tid på sig- i sin framfart. Så löper själen glädjefyllt, lätt och fritt. Som porlande vatten ungefär . ni vet Ta vara på stunderna -för DOM kutar väldigt fort förbi