ÅSKARS INBLICK om ATT MÖTA SINA RÄDSLOR

När ÅSKAR är på besök. Särskilt dom gångerna när den är på dåligt humör. När den mullrar högt och intensivt och blixtarna avlöser varandra i tät följd. DÅÅ...för den är mäktig Tidigare har jag varit totalt borta Då rädslan för Åskar var så stor att jag näst intill var parasylerad av den Men nu när rädslan fått ett liiiite mindre utrymme Det vill säga att jag fått lite mer tanke och handlingskraft. I och med det tar jag och så till vara på DET jag kan hitta åt. Bakom "ytterdörren" som Åskar med sin närvaro öppnar upp. För pytteliten känner jag mig , när Åskar drar igång. Den sårbarheten får mig att vända mig inåt Och ni må tro att det är nyttigt För där och då hittar jag åt en styrka i min svaghet En livskraft - att ta till vara på mig själv och ge utlopp för den jag är. Och så får jag syna en och annan gömd känsla, som jag i Åskars närvaro hittar åt. Så ni förstår ju att Åskar har fått mig medveten om att rädslan kan får mig att växa och ge klarhetens insikter Om mig själv- livet och vad allt handlar om. Hur jag beter mig och hanterar livet OCH skulle jag glömma det...så kommer Åskar att påminna mig om det igen . Sen finns det andra orosrädslor, som väcker upp mig vintertid. Naturens krafter är uppväckande,läkande och frigörande om vi stannar till och möter upp våra rädslor vid "ytterdörren" Idag känner jag mig stark och fri Tack Åskar..Det trodda jag mig ALDRIG om att säga till dig.