ATT INTE FÖRLORA SIG SJÄLV

Hon satt ihopkrupen
Som en liten fågelunge

Sårbar
Oskyddad
Helt utelämnad till rovdjuren
Som bara väntade på sin chans
Att slå till

Väntade på
Att trasa sönder
Den sista gnutta av tillit
Hon hade kvar

Hon var hudlös
Likt ett öppet sår
Som sved
För varje pisksnärtslag
Av de söndertrasande och nerbrytande orden

Hon hade ingen möjlighet
Att undkomma
Ingen möjlighet
Att fly

Kanske var det just då
I den totala övergivenhetskänslan
Som hon gav upp

Gav upp sitt motstånd
Sitt försvar
Och öppnade sig
Mot mörkret och ovissheten

Hon orkade inte längre vara rädd
Hon måste VÅGA flyga

(livsvandrerskanisb)


Den här dikten kom till..när jag insåg
Att om jag inte tog mitt liv.. i mina egna händer NU (DÅ)
Om jag inte vågade kasta mig UT i livet
Och börja ta tag i det och säga ifrån
Så skulle jag aldrig våga Jag stod vid vägs ände
Med en kropp som inte längre funkade som jag var van
Med andra som fattade beslut åt/över mig ÖVER mitt huvud
Så jag tog sats..plockade fram det lilla mod jag hade
Grinade och skakade..då mina krafter inte var särskilt stora
att ta till .men det gällde NU eller ALDRIG
På skakiga ben började jag säga ifrån Ta ställning
Först tänkte jag ATT NU kommer den väl över mig
Paniken och rädslan..över osäkerheten att stå på egna ben
frikopplad tryggheten.Den som sjukvården...samhället stod för
Att inte klamra mig fast vid en illusion

Men jag kände bara en enorm frihetskänsla

Vägen har varit långt ifrån lätt att gå
Och det har tagit sin tid
Snubblat har jag gjort MÅNGA gånger Ibland fallit omkull
Men kraften i övertygelsen fanns kvar
För mig.. för mina barns skull
Så jag tog nya tag..
Ibland gick jag vilse och ibland tog jag några omvägar
För att till slut hamna rätt och bygga upp mig själv..min kropp
Den som jag har idag.Dit jag nu kommit
OCH NU VET jag
Att jag gjorde rätt den gången för några år sedan
Då jag tog steget bort från den invaggande tryggheten
som experterna och beslutsfattarna stod för
Hade jag inte gjort det Hade jag förlorat mig själv
MITT LIV och den glädje jag känner
VARJE sekund..Varje dag över livet som jag får leva idag
Så att vara pensionär.. är för mig en livsförhöjare